Plötsligt händer det

Det blir tokvår och ungarna går.

Nästan. På båda. 🙂

Sådana här gånger saknar jag lite grann den där tiden vi bodde mitt i stan, då man kunde ta vagnen och bara dra ner till åstranden. Ta en glass och se på folk.

Fast, å andra sidan. Då skulle vi inte ha såhär nära till det här. Det grönskar överallt. Knoppar spricker till små löv. Lökar spricker. Fiskmåsarna har kommit tillbaka. Lövsångaren och sånglärkan drillar. Då vill man trycka på paus. Länge. För det här är ju den bästa tiden – då sommaren ännu är kvar.

Dagens svar på gårdagens omröstning: De kastade sig över vindruvorna först!