Möulot!

Det är befriande att komma till Österbotten. Fast jag inte är hemma från Vöra, känns landskapen, husen, människorna och stämningen så bekant. Det är så befriande att inte behöva tänka på vad man pratar, dialekten bara flyter på och folk runt omkring mig pratar snarlikt. Den här helgen har jag inte suttit vid nån dator och det är jätteskönt. Jag sitter med kören och skumpar hemåt i en ångande buss, medan vi fortfarande har konsertens sista toner i huvudet.

Tack till Aquarelle och alla jättefina musiker som sjöng och spelade med oss. Mitt sinne är fullt med nya influenser av alla de slag, jag har fått sitta på vinden och fnittra mig till sömns med mina goda vänner, jag har sjungit så rösten är slut och kroppen trött. Dags för en ny vecka! 😀

Jag har alla bilder i stora kameran, så de kommer upp senare. Just nu har jag väldigt bebissdryyyft!