Skip to content

Den lösa tanden

23 mars, 2012

Det finns människor i ens närhet som är små skyddänglar. Alla var vi dem i form av vänner, släkt eller bekanta. Ta vara på dessa, du kommer att behöva dem!

Idag skulle jag egentligen ha gått till TYKS på en rutinundersökning och allmänt prat med neurologen. Om Tourette och tics och sånt de måste följa med, men egentligen inte kan nåt åt. Men det blev inte så. Den envisa tandvärken, som jag haft under en veckas tid, ville inte ge med sig och jag gillar inte att knapra värkmedicin, så jag ringde och fick en akuttid till tandvården. Snälla fammo kom och passade twinsens, så jag kunde gå i lugn och ro.

Det var ganska bra att få vara där själv. För den värk jag hade efteråt, gjorde att det inte var långt till tårarna. Igen. Ursäkta jag vet, det gråts mycket i den här bloggen! Fast nu handlade det om ren smärta.

För många år sedan hade jag tandställning och när den togs bort, en metalltråd bakom de nedre tänderna. Jag bad hela tiden om att få tråden borttagen. Okej om tänderna flyttar på sig, men just nu har jag så mycket tandsten bakom de nedre framtänderna, att de snart trillar ur och jag får tandsten som jag inte rår på.

Och jo, idag är vi nära det. Den ena nedre framtanden är helt infekterad, har en ”ficka” bakom sig. Och den är ganska lös, så min tandläkare gav inte den mycket hopp. ”Om den hade suttit längre bak, hade vi dragit ut den). Hmm. Varför ser jag eurotecken rulla framför ögonen? Jag knaprar stark antibiotika, uppmanades skölja med (urk!-)Corsodyl och fick en pinne med kamfer nedstucken bakom tanden, för att lugna den omkringliggade infektionen. (Om man ska se nåt positivt i det hela, så matchar mina piller mina tulpaner. 😀 )

Jag har länge varit noga med att inte ge mat åt barnen från skedar och bestick jag använder. Inte slicka på nappar. Det här är orsaken. Jag vill inte att de ska behöva gå genom samma usla tandproblem. Och det låter säkert tjatigt när jag kommenterat det gång på gång åt nära och kära, men jag vill ju inte sprida det mer än det redan hänt! Tack och lov verkar Wili ha bättre tänder än jag hade i hans ålder.

Isaac och Milja är i alla fall söta, glada och nöjda. Och de där lila pillren då? Ja-a. De smakar mordbrännare, hundbajs och beska droppar. Och ger mig halsbränna. Mysigt värre. Va lyxigt livet är, när det är utan smärta. Fammo har varit och hjälpt till och jag har fått prata av mig med både henne och mamma. Såna änglar borde alla ha.

Vi fick tio blöjprover från Liberoklubben idag också. Det var en trevlig överraskning!

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: