Bra och dåligt
Dagens hurra!:
– Att man kan tvätta, föna och hinna fläta håret lite snabbt, fast tvillingarna är vakna. För det mesta brukar jag fixa sånt när de somnat på kvällen, men ibland glömmer jag. Men det här gick ju riktigt bra.
Dagens aoch:
– Rotfyllning och panikattack (för att jag stressade, var lite sen, höll på att inte hitta parkering, var rädd som tusan och inte kunde ha tics och för att tandläkarna putsade och sköljde i tanden efter två bedövningar och ändå gjorde det ont som sjutton. Varför tål jag så mycket bedövning?), men jag överlevde. Hoppas det onda är borta nu då, för de kunde inte förstå varför det gjorde ont när de sköljde, men inte när de använde nålarna/rasparna. Det tog mig över ett år att komma till det här beslutet, att komma mig till tandläkaren igen, att våga, men jag är glad för det. Jag skämdes för min tandläkarskräck, för mina tics, för min ångest, men jag en sten föll från mitt hjärta efter idag i alla fall.
Det är så läskigt när man blir bedövad upp till ögat och ner till halsen och inuti halsen och jag får panik och tror att jag inte kan andas eller svälja. Jag vet ju att det ”bara” är att andas och ta det lugnt. Det är av den här orsaken jag är petnoga med att inte slicka på saker/bestick som ungarna använder, eller dricka ur samma glas. Förr trodde man att karies eller benägenhet att få tandsten sitter i generna, men det stämmer inte. Bakterierna överförs från vuxnas till barns mun. Egna bestick, egen tallrik!
— tillägg–
Fick veta av en kompis som studerar till tandläkare, att det kan vara svårt att få bedövningen att ta, för att pH-värdet i inflammerad vävnad kan ändras och att förgreningar av nerven kan gömma sig i tanden. Och att det är svårt med smärtfri vård om nerven är skadad. Intressant, mycket! Får mig att längta till utbildningen igen. 😀 Och nu är jag glad igen och panikkänslorna borta, trots att jag måste borra upp den där tanden igen om ett par veckor. Vissa perioder är det svårare att hålla bort tics. Då får man panik eller ångest lättare och tydligen är det så just nu. Men allt går, allt går, banne mig.
När jag berättade för William om att jag fått två sprutor och fixat en tand, sa han bara:
– Varför drog du inte ut den bara?
Smart kille.
Ja visst är det härligt då man kan börja göra saker när de e vakna 🙂
Snart ska du se att vi kommer att känna oss alldeles onyttiga, då de börjar leka bara med varandra å säger: ”Mamma gå bort, ser du inte att vi LEKER” 😉
Då kommer jag att sakna bebistiden, helt säkert! Fast förhoppningsvis få mera sömn. 🙂 Nu sover de bra, mellan varven, men ofta kan nån av dem vara vaken 1-2 timmar per natt och gråta eller så går man upp 15 gånger, det är ganska tungt. Du vet ju.
Som tur är, duger man bra att hålla handen och få hålla i famnen ett bra tag till!
Det var duktigt gjort att ta itu med rotfyllningen fast det var så jobbigt för dig! Heja heja. Jag borde också beställa tid till tandläkaren, men det har jag ”glömt” flera veckor nu.
Jag väntade också, ganska länge. Säger inte hur länge! Men, som de sa vid tandläkaren, det viktigaste är att man är där nu och fixar problemet. Jag vill hellre ha min egen tand, än nån protes/stifttand som är både dyr eller som kan krångla.