Spökdatorn och fina kölden

Idag hände en märklig grej. Den ena av våra laptopar låg i köket i vänteläge, när jag tog upp Isaac efter middagsvilan. Isaac fick för sig att skrika till högt varpå datorn (som var stängd) svarade med en trudelutt: ”Ten, nine, eight, seven, six, five”. What the…? Reagerade den på något högt ljud? Var nån av låtarna vi lyssnade på när det var kris och de skulle äta kvar i minnet på nåt sätt (tack Rockmom för det tipset förresten!)? Eller var det nån bil utanför som triggade datorn.

Ni har säkert sett den där bilden med sovpositioner och bebisar i sängen, rotera på FB? Jag har tänkt på det där. Hur sover andra som har två bebisar i sängen då? Två nätter i rad har det varit gråt och ledsamt och ungarna har varit vakna länge ett par omgångar, så man är sådär mysigt mosig när man ska gå upp. Milja hade lite feber, tror jag i alla fall, eller så var hon bara varm och snorade som en tok och kunde inte sova för det. Sen vaknade Isaac till ordentligt och började rulla runt. Va starka ungar är, när de inte ens är ett år! Men på på nåt sätt somnade vi om hela högen ändå. Den som säger att man ”sover som ett barn” har aldrig haft nån unge, så det så. ^^

Framåt går det ändå, så det så! Här är det ändå ganska glada miner, ungarna äter mat, snorar, leker och följs åt nästan överallt.

Och så gick vi ut för att jag tyckte det behövdes. Den där tröskeln att komma ut är hög ibland, med lite sura miner innan morsan hittar alla kläder, nycklar och molijoxer, men nu verkade de i alla fall fatta att vi ska ut, när de väl sitter i vagnen.

Det blåste en iskall vind och jag undrade varför jag hade tagit loss huvan på min jacka. Eller varför jag glömt sätta tillbaka den. Men när vi vände om, hade vi vinden med oss och då var det mest skönt. Jag packade ner mina små eskimåer i vagnen och båda somnade. Hemma skalar jag av mig alla klädlager, välsignar de där vadderade byxorna som vi hittade för 20 euro och kör ut ungarna på balkongen. Solen lyser blek, det är säkert varmare på balkongen än ute.

Snart är det februari. Jösses. Vårvinter. Nästan.

Milja drar Isaac i håret och kvittrar, hon gillar hår. Isaac snor alla nappar av Milja. Och så försöker han också ”klä” sig i alla slags leksaker eller trasor. Eller kanske han bara vill klia ryggen? 🙂

Och nåt slags vintersportande måste man ju hinna med, när vädret är såhär idealiskt.  På hemåtvägen såg vi en massa ungdomar med skidor och skridskor som kom från skolan, andra på väg ut till spåren.

Ha en bra helg! ♥