Skidåkarna
15 januari, 2012
Ingen sol var utlovad för idag, men fel hade meteorologerna, tack och lov! Tio krisipiga minusgrader, ganska bra fäste under skidorna, taskig kondis, men det gick framåt.
William skidade för första gången. Han ramlade inte ens, det tyckte jag var riktigt bra gjort. Spåret var jättefint, jag var ovan och fick mjölksyra i armarna efter ungefär fem sekunder. Det är ganska backigt, men väldigt fint, när solen glittrar genom träden och snön gnistrar.
Så särdeles långt kom vi inte, men det är ju inte sträckan som räknas.
7 kommentarer
leave one →
Bittes blogg 
Vad duktiga ni e!!
Tack detsamma, ni är ju också ute i snön jätteofta, fast inte på skidor, än. 😀
Det ser härligt ut! Bra gjort av William.
Hej! Jag har börjat läsa din blogg igen efter en lång paus från bloggvärlden och konstaterar roat att du fått dina fina tvillingar samtidigt som jag fick min yngre son. Förra gången det begav sig hette min blogg Lowered expectations och då hade vi också fått barn nästan samtidigt. Du verkar klara av det här med tre barn jätteduktigt. 🙂
Hej, igen! Jag minns din blogg, jag gillade den. Oavsett vad man tycker om att hänga ut sitt liv i bloggosfären eller inte. 🙂
Coolt att vi prickade in ungarna samtidigt, heja dig också! Två eller tre barn är inte lätt. Inte ett heller för den delen. Hurra för oss!
Här var det skidpremiär idag… ”Off pist” dock, dvs. hemma vid huset utan något färdigt spår. Efter att ha trampat runt efter sin far i tiotalet minuter blev det tvärstopp. Det verkar som om vi tar elljusspåret nästa gång 😉
Så gjorde vi ”förr i världen” också, det går, men är lite tyngre. Hörni, bra gjort, ju! 😀