Rebellen

Jag kan inte lyssna på radio X3m längre. Jag får spratt- och skämskramp! En av programledarna, hon som pratar på eftermiddagarna, jag-minns-inte-vad-hon-heter kommer med så urbota korkade kommentarer.

Meningen är väl att hon ska provocera, som Katrin gjorde när hon stolt gick ut i svenska kvällspressen för några år sedan. Det sticker i ögonen att säga att man hatar barn och andras snoriga ungar, speciellt på café. Ändå sitter hon där idag med lille Ringo och torkar snor och har blivit en lattemamma hon med.

Hur som helst, hon i radion sade att hon skulle vara lite rebellisk och således beslöt hon sig för att komma så sent som möjligt till gaten när hon var på Vanda flygplats, fast hon var där i tid. ”För att det skulle bli lite mer spännande”. Hon höll på att missa flyget. Sen hade hon åkt över till Estland utan pass (och utan id tror jag) – också för att det skulle bli ”lite mer spännande”. Sen åkte hon flygplan utan att stänga av mobilen. Jag tycker precis som hennes kompisar: Sjukt korkat!

Det finns inget rebelliskt i det där, alltså jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det lutar lite åt det senare. För provocera är nåt helt annat. William provocerar när han säger att jag är dum i huvudet och är en bajskorv. Om man äter daggmaskar är man lite rebellisk. Eller om man sätter på sig udda kläder, går ut utan smink, säger emot en stark opinion. Men inte sådär. Det där är lika ”rebelliskt” som att hoppa benjihopp utan gummisnodd, bara för att se vad som händer.

Ibland är det extra skönt att bli äldre. Då behöver jag inte längre försöka orka vara cool på såna där töntiga sätt längre. Halleluja.

Förresten borde jag ta hit henne, radioprataren, på ett kladd- och slafsläger. Jag tror det var samma tjej som i ett annat program snackade om att man borde införa familjekassor för alla familjer med ”de snoriga barnen”. Det där är så passé. Ingen orkar lyssna på trams om ”andras snoriga ungar”, bara för att du själv ska framstå som så himla bra eller cool. Väx upp ur stövelskaften, kom hit till vårt Base Camp, där morgonen börjar med att tvätta lakan för att blöjan läckt, två bajsblöjor, Milja som kräks när hon hela tiden ska vara på magen, ungarna som inte vill äta utan bara kleta mat runt sig. Kom hit ska jag visa dig vad rebellisk är! För om du fortfarande säger att mina ungar är underbara efter det – då är du rebell! 😀

Så kan vi dessutom smygdamma mattor på balkongen. Det är jätterebelliskt.

(för de är faktiskt helt underbara för det, men allt de gör är inte underbart. 🙂 )