Kvalitetstid
Det är lustigt hur man ibland nästan kan se hur barn växer. Att de liksom förändras, de lyssnar faktiskt på nåt man säger. Ja, nåt måste de ha hört, nån av de där tusen förmaningarna eller upprepningarna har gått hem. Han lyder. Jösses.
Igår gick en liten kille och en lite större mamma till stora biblioteket, som vi brukar, han och jag. Han stiger ur bilen själv (såvida vi inte står för nära en annan parkerad bil) och han säger:
– Mamma, jag springer inte iväg, jag aktar bilarna.
– Nämen va bra! säger jag, fortfarande beredd att kasta mig ut mot vägen och dra iväg honom. Men det behövs inte. Han står stilla. Och går intill mig, hållande min hand.
W hittar en ”hundbil” som är förfärligt rolig. Han kör omkring med den och ber mig kolla när han parkerar. (På hemvägen ser vi dem också i ett skyltfönster, ett gäng hundbilar och bebishundar av samma modell. Fast jag har nån slags förklaringmani, har jag inte hjärta att säga att det är nån slags snygg inredningsgrej. Det är en hundbil.)
– Ska vi ta den här boken, ”Rut och knut ställer ut”, den var vi ju inte läst?
– Nej. Jag vill inte ha Rut-och-knut-ställer-ut.
Nehe, men hemma ville han, så jag lånade den ändå, som tur är. 😉
Vi stannar ett tag och läser Månen blev rädd. Det var en lite lustig bok, men en vacker, konstnärligt snygg bok. Se mer av den här. Temat är: det är okej att vara ledsen.
Jag gillar att sitta på golvet och läsa, det är mysigt. Bibban är full av mysiga läsställen. En liten tjej kom och sneglade på oss, när vi läste. 🙂
Så blev det några böcker som vanligt. Men under 25 stycken den här gången. ^_^
Hemma väntade en annan liten kille på att busa med morsan!
W gillade en låda jag sparat till honom. Den blir färja.
– Färjan har 20 hållplatser, sa W.
Och solen gick ner i en himmel som brann. Den natten sov alla ganska bra, som tur var. Kanske för att månen hade slutat vara rädd.
Bittes blogg 
ÅÅÅ vad roligt att ni läser så mycket! Kommer ihåg när man som liten fick gå med mamma till bokbussen och låna böcker. Och känslan när man hade en hel hög olästa böcker när man kom hem. Jag lärde mig läsa jättetidigt, och läste som en galning som liten. Slukade allt! Och jag tror att jag hade stor nytta i skolan av att mamma introducerade böcker åt mig som liten, att det var roligt och spännande att läsa. Go Bitte go!
Vilket härligt minne. 😀 Det känns så konstigt att det ska vara :jag: som ger de där minnena, bra eller dåliga, åt en annan människa. Undrar vilka saker han kommer att komma ihåg. Just nu minns han saker som han åt: en grön päronstrut när han var och hälsade på vid BB, det sa han idag. Vilken kille. Han är så rolig.
Jag njuter själv av att läsa för honom, speciellt när vi har nya böcker. Annars skulle man inte orka hålla på.
Har förstått att nya Bibban i Åbo är en sevärdhet..kanske jag borde söka mig dit nån vacker dag och bara njuta. Ni två verkar ha haft en helmysig Mamma-Son tid tillsammans 🙂
Jag tycker absolut att du ska ta en titt! Man kan läsa tidningen, sitta och slöa, ta en kaffe (eller god lunch!) i caféet och gå ut på innergården. Eller bara sitta och läsa, surfa och kolla runt.
Vi hade skoj, riktigt roligt. Jag är så stolt över honom, han har ändrat mycket på kort tid. Mycket bra händer!
Jag älskar Rut och Knut ställer ut! Andreas var inte lika förtjust så vi läste den inte så många gånger. Men för mig som konstvetare så var den fantastisk. Jag skannade faktiskt hela boken, tänkte att vi kan använda bilderna i undervisningsmaterial eller sånt.
Jag gillade korvarna i buren, haha! De är mycket välgjorda böcker, så jag förstår att du vill använda dem. 🙂 Ge inte upp, läs om boken när A blir lite större. Då har han glömt vissa saker och tar fasta på nya grejer.
Moikka!!
Mistä olet ostanut tuon ihanan raidallisen paidan se on niiiin ihana???
Rakastan raitoja ihan hirmusti…. Varsinkin sinisiä raitoja valkoisella pohjalla!
Hej, kul att du tittar in igen – och kommenterar!
Den är från GinaTricot, men det är fjolårets modell eller nåt. Jag gillar den också. De har en del randigt där nu också, fast inte just den där. ^^