Hoppa till innehåll

Projekt

26 juli, 2011

Jag har en kompis som är spårvagnsförare i Stockholm. Det går ju endast en linje, förbi Djurgården, Skansen och Gröna Lund. Ikväll var hon inte särdeles förtjust över att jobba. Det var 24.500 personer på Allsången och över 15.000 på Grönan. T, jag lider med dig! Samtidigt fick jag en sjukt stark längtan till Sverige och Stockholm igen. Allsången var jättebra (den kvart jag hann se) och jag saknar allt möjligt. Här sitter jag med två bebisar i knäet, varav den ena kräks på mina nytvättade shorts och ett tredje som inte vill sova.

Var och en har sina egna ok att jobba med. Jag tycker det är lite tungt mellan varven, fast man är bara hemma. Isaac och Milja hade nån superskikattack ikväll, båda två. Det är ett mirakel att William inte vaknar. Jag undrar om det beror på att vi har bytt från Nan1 till Nan2? Jag läste någonstans att de innehåller lite olika bakterier, som ska passa barnets tarmflora bättre. Det kanske tar en tid att vänja sig? Konstigt ändå, om det nu är det. Eller så är det bara för att de var trötta. De senaste dagarna har vi haft mycket program, mycket roligt på gång!

Idag träffade vi Isaacs fina gudmor och gudfar; Sari och Anders, som bor i Sverige. Det var jättetrevligt, tack för besöket! Det är extra fint, eftersom vi inte har så lätt att resa långt.

Insane bjuder på en rivande, ryckande upp-och-ner-åktur.

Men i september…  Då säger jag Hej Stockholm! och Hej Grönan! Då ska det åkas Extreme och Insane så man blir Insane in the membrane! (Insane av samma typ som Kirnu på Borgbacken, fast högre och längre). På tal om det – jag skulle gärna åka den där nya Ukko som jag sett reklam om. Det ska vara snabbt, skruvat, snurrigt och allt på en gång! Det ruskar om en så att man vet att man lever!

Det har inte bara varit gråt idag. Det har varit mycket glada miner. För William får jag inte alltid sjunga längre, så jag passar på att sjunga precis vad jag vill för twinsen och det är de ofta väldigt nöjda med. Jag lyckades till och med få båda att skratta på samma bild ikväll!

Sen satte jag Milja på mage. Hon lutade sig lite över Isaac och han tyckte det var passande att haka fast i hennes hår. Han är den som petar och försöker ta fast i alla, medan Milja är den som pratar hööögt, länge och högljutt testar och lyssnar till sin röst i olika lägen. Milja verkade förlåta sin bror snabbt. ^_^ De såg så söta ut där de låg och höll varann i handen.

Det lär komma mycket fler syskonbråk framöver. Det är jag mycket medveten om och det är ju det jag har sparats ifrån hittills. Nåja, den dagen, den sorgen och glädjen!

William är också glad! Han bygger vidare på lekstugan med farfar.

”Mamma, jag stänger så du int får koma in!”, sa han. Fast sen blev han sur för att jag inte fattade hur han och farfar hade gjort när de spikade fast stängbrädorna på ett alldeles speciellt sätt. 😉

Jag har mina egna projekt på gång, fast jag hinner inte med så mycket. Just nu försöker jag hinna testa fyrkantiga strumpstickor. De är lite smalare än vanliga treans stickor (de i bambu på den högra bilden), så jag undrar om de verkligen motsvarar treans stickor. Hur som helst, de sägs vara bra för de som har ledbesvär, artros eller karpaltunnelsyndrom. Eller om man stickar hårt. Intressant. Det enda som stör mig är att jag ville ha nummer 2,5 och de hade bara 2,0 eller 3,0, så jag testar 3:ans stickor nu då.

Dagens i-landsproblem:

Dead by April ska ha en spelning i Finland. Ett av mina absoluta favoritband! Och det är… om tre dagar. I Vasa. Crap.

Annonser
4 kommentarer leave one →
  1. 27 juli, 2011 08:22

    Ibland tänker jag att ”oj, tänk om jag hade barn, så mycket det hade funnits att blogga om”. Men i följande sekund tänker jag ”jag har ett rikt liv ändå, alla kan ju inte få barn” – och jag hör till dem som inte fått barn. Men jag är inte olycklig för det, jag har funnit mig i mitt öde och jag kan läsa bloggar om familjer med barn, glädjas åt deras lycka eller ibland tänka ”så skönt att jag slipper de där spyorna och andra problem”. Men! Barn är en rikedom – så ta vara på all tid, varje sekund, ni har tillsammans.
    Kram åt er alla!

    • 27 juli, 2011 07:53

      Det låter lite lustigt när du säger sådär: Att man har så mycket att blogga om när man har barn. Jag tyckte jag hade mycket att blogga om även innan jag hade barn, bara annorlunda saker. 🙂
      Det handlar väl egentligen om allt som man gör, allt man tycker, vad man vill göra till sin sak. Man har kommit långt när man accepterat den man är och står för det, är nöjd med sitt liv. Det är bara du som ska leva det, inte nån annan.

  2. 27 juli, 2011 09:42

    Hujedamej Bitte..sku du verkligen sätta dig i en sån..jag bara ryser 😉 Mina barn tycker det är kul..men jag som blir åksjuk bara av att åka bil..har aldrig ens prövat. Kanske jag har gått miste om en riktig adrenalinkick 😉
    Jag känner också en längtan till Stockholm, trots att jag int har bott där. Gillar att besöka stan några gånger om året. Så tycker det sku vara dags snart igen 🙂

    • 27 juli, 2011 07:51

      Jag har åkt dem många gånger, fast bara en gång i Insane. Det var för ett år sedan, precis innan jag blev gravid med twinsen. Det var så lång kö (45 min) så man hann bara en gång.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: