Också en måndag
Egentligen var det lite för varmt att springa på i någon skog idag. Fördelen med det är att det var nästan myggfritt. Och jag joggade inte, det blev bara en rask promenad med vagnen. Mika sprang fram och tillbaka backar, gick före och gjorde pullups och var allmänt hurtig. Så är han ju en långdistanslöpare också.
Alla är nöjda och glada idag. Speciellt William som fick bygga vidare på lekstugan med faffa. Twinsen verkar ganska nöjda och har återgått till sin nattrytm efter lite bök och stök under resan. Båda somnade runt tiotiden både igår och idag. Nu är de ju fyra månader också, så jag kan fråga efter det där produktpaketet man får från Nestlé.
Jag undrar vilken ögonfärg de kommer att få. Alla barn föds ju med blå ögon. Nu verkar det lite som om båda två håller på att få bruna ögon. Jag hoppas, för jag tycker det är så fint. Just nu är varken Isaacs eller Miljas ögon blå eller bruna. Hur snabbt blir de i så fall bruna – eller varierar det?
Vi planerar fler roliga saker att göra så länge hela familjen har semester. Segla lite, träffa Isaacs faddrar, som bor i Sverige, kanske hinna med Jukupark? Åh sommar, sommar, kan det inte vara sommar länge till? Samtidigt längtar jag till hösten lite grann. Körövningarna startar igen,hurser, nya kläder, garn och nyheter i affärerna, allt funkar som vanligt, dagis och hej faderuttan. Och det är så vackert om hösten. ^_^ Och så fyller W fyra år.
Twinsen är ganska roliga. De pratar med varandra, krafsar på varann och vill äta varandras händer. Det märks vilka de känner igen mest: storebror, mamma och pappa – och varandra. Ibland känns hela den här tvillinggrejen lite konstig. Hur blev jag tvillingmamma? Var kom de ifrån, hur blev det två? Många gånger undrar man varför något händer, när det är något dåligt. Jag undrar det nu, när det är något fantastiskt och underbart. Jag får ett stort leende på läpparna när jag fattar det. Det blev just jag, vår familj som fick den stora äran att få twins. Coolt. Plötsligt händer det.
Nu ska jag slänga upp det här blogginlägget och se klart på Falk-filmen. 🙂 Ikväll är det De fredlösa. Rysligt bra!
Eller så får det såna ögon som min Anneke har… Ett av hennes ögon är halva blått och halva brunt 🙂
Moikka taas!! Ihanaa olla taas kotona vaikka kyllä tuolla mökillä viihdyttiinkin!
Meidän kaikilla pojilla on ruskeat silmät ja kaksosilla tuli aika pian n.5kk ihan tumman ruskeat. Aluksihan ne oli melkeinpä mustat. Mutta tällä nuorimmaisella on vasta vuoden ikäisenä tullut kunnolla ruskeaksi ja vieläkin ne ovat vähän vaaleammat kuin kaksosilla! Rumasti sanottuna kaljapullon väriset 🙂 :).
Isaacin kiharat on niiiiin suloiset ja koko poika on niin syötävän suloinen,nam!! 🙂
Miljalla on selvästi kunnon neidin pirteet,ihana pikku rinsessa. Voi,blääh iskee taas vauva kuume kun katsoo teidän suloisia vauvoja!! BYYYYHHH…
Men, inte har vi ju några supersmå bebisar längre, inte som när de var nyfödda! 😉 Fast visst är de små, om man tänker på hur kort tid det är sedan de kom till världen och att de äter bara mjölk (jag har inte kickat igång nån provsmakningsprocess i den här semesterrumban).
Det där med pojk- och flickdrag är det många som påpekar och det är jättesant. 🙂 William hade också, redan från början, riktiga pojkdrag som Isaac. På det viset påminner de om varann, fast ändå inte. De är så rara, de små grynen, och jag är så tacksam att allt gått ganska bra, faktiskt!
Häftigt det där med ögonfärgen, jag hoppas att en av dem får bruna ögon. Isaacs verkar gå lite mer åt brunt, tycker jag mig se i vissa ljus.
Ai niin ja vanhimmalla tytöllä on siniset silmät mutta toinen on puoliksi ruskea!!!
Hauskan näköistä!