Hoppa till innehåll

Hjärnkoll

13 juli, 2011

Är det bara jag som har funderat på det där fenomenet varför babysar känner igen mammas och pappas ansikte så bra – trots att man ibland står upp-och-ner; ovanför en sitter eller vid en säng och så vidare. Ändå spricker deras leende upp och hela ansiktet blir superglatt: Min mamma ser mig!

Mika påminde mig om varför det är sådär idag.

Kolla, den där tjejen ser precis ut som du, sa han, när han bläddrade i gratisblaskan Aamuset. Bilden föreställde ett gäng leende tjejer, tagen vid helgens Ruisrock-festival.
Hah, det är ju sant, sa jag. Förutom att jag inte har såna där örhängen.

Hjärnan är alltid programmerad att försöka känna igen ett ansikte. Det är en livsviktig funktion och det finns en speciellt område av hjärnan; en den som utvecklas bland de första när vi föds. Det är förmågan att känna igen mammas och pappas ansikte. Senare i livet: de som är bekanta. Det var livsviktigt förut, idag känns det mest som en bonus.

Det är samma del av hjärnan som gör att vi tror oss känna igen främmande människor i en annan stad. Hjärnan letar efter gemensamma drag som de personerna har, med sådant som vi redan har registrerat. En gång på ett gym i Sverige, gick jag fram till en person på ett aerobicpass och sa:

Du är Lotta, eller hur, visst?
Tjejen såg helt frågande ut, det var inte alls någon Lotta. Och där hade jag stått som ett fån och trott att hon kände mig. Det liknade ju en annan Lotta. Hjärnan luras!

Det har varit en ganska slapp dag. Lite som en mellandag, om det nu finns sådana. Här kommer i alla fall lite Dagens-bilder.

Dagens dopgåva (som inte eg. är dagen):

Superfina bodysar som vi fick till Isaac och Milja av Åbo svenska församling. Av märket Tutta (yes!) och i storlek 80 så att man kan ha dem ett tag.

Frukta inte, ty jag har befriat dig, jag har kallat dig vid namn. Du är
min, säger Herren som har skapat dig.” Härligt!

Dagens mamma-dotter-bild:

Dagens hår. Förr hade jag mer lockigt hår. Nu forcerar jag det att locka sig lite genom att sova med flätat hår. Men jag kan inte ha det utsläppt på dagarna, det fastnar i twinsens händer och är redan överallt.

 

Dagens sommarmat, enkelt att plocka ihop. Det är Mika som har rostat halloumi och majs i ugnen, varvat med grekisk sallad. Gott!

Dagens socka:

Ja, jag stickar igen. Denna gång snabbstickning på 3,25 med ett självrandande Regia-garn. Såhär långt kommer man på ett dygn.

Dagens napp:

En ny modell som är smal på mitten och som ska vara bra för växande tänder, inte trycka på tandköttet, eller nåt. Den verkar gå hem, men inte vet jag om den gör nåt speciellt. Bitringarna har också åkt fram, det bits så väldeliga på mina händer när jag har nån av tvillingarna i famnen.

Dagens tillbakablick:

William i juli, sommaren 2008. Han var alltså nio eller tio månader gammal. 🙂

Och slutligen, dagens kaffebild. Men obs, detta är inte min egen, utan lånad från Angry Birds fangrupp på FB. Nån som heter Eric hade tagit/gjort den och jag tycker den är så genial! Enkel, snygg. Less is more, liksom. Precis mitt tema!

7 kommentarer leave one →
  1. 14 juli, 2011 08:45

    Det är en livsviktig kunskap detdär med att registrera och känna igen ansikten. För babysar är hörseln ändå ännu viktigare, de lär sej känna igen sin mammas och pappas (och ev syskons osv) röster redan i magen kring vecka 20. Ofta pratar man ju samtidigt med babysarna då man tittar på dem och då känner de först igen rösten och kopplar sen ihop den med ansiktet. Men visst är det härligt att mamma och pappa alltid blir igenkända! =)

  2. 14 juli, 2011 08:21

    Haha det där du skriver får mig och tänka på då 2007 när maken sa, titta där är prästen, vid banken, gå dit och fråga om han har tid med dopsamtalet. (Alvins).
    Och jag bara tövlar mig dit och skämmer ut mig TOTALT för gubben hade skitkul att ÄNNU en lurats av hans identiska likhet. När jag således sen återvänder till bilen sitter gubben min och gonar sig i skratt då han kommit på att det nog inte alls var prästen. usch så pinsamt. Ännu idag flinar den där gubgen och hälsar då han ser mig.

    • 14 juli, 2011 11:00

      Nämen oj, jag förstår att det var pinsamt! Bra att du kan skratta åt det idag i alla fall. 😀 Det är ju sådär man funkar. ^^

  3. 15 juli, 2011 08:31

    Jättefina bilder – och speciellt den där på kaffet, fastän den nu inte var tagen av dig 🙂
    Här finns ju massor av bra bloggar på bloggen.fi som jag slumpades in på.

    • 15 juli, 2011 10:44

      Tackar och välkommen!
      Ja, här finns en massa bra bloggar, bara man hittar till dem!

  4. 18 juli, 2011 02:04

    Hej Paradox

    Har du något mönster som du använder till de snabbstickade sockorna? Blev riktigt nyfiken på detta.

    • 18 juli, 2011 08:19

      Nej, egentligen inte. Jag lade bara upp 56 maskor, alltså 14 på varje sticka och stickade på. Tidigare har jag använt ett mönster på finska, men det kan jag ju inte länka till. 😛 Många garn har också beskrivningar på banderollen, kolla det om du ska köpa garn. Om du har redan, googla på racksockor och mönster eller beskrivning. http://www.jarbo.se har också mönster och det finns många olika på http://www.garnstudio.com/lang/se/search.php beroende på garntjocklek. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: