Hoppa till innehåll

Blekfisen och hettan. Och garn därtill.

7 juni, 2011

Okej, okej.

Man ska inte klaga på värmen. Man får inte, ska inte. Hela vintern kämpade vi med snön och piskade vindar i -20° och neråt. Så vi ska välkomna solen och värmen. Ändå är det här lite på gränsen till vad jag klarar av. Eftersom jag bränner mig bara genom att se på solen, (nästan) är det ingen idé att gå ut och njuta mitt på dan. Jag njuter inte om det är för varmt, det går inte. Jag mår mest illa och vill vara stilla.

Det där med att pressa sig i solen är passé för många år sedan. Det är ingen idé att öva på hudcancer. Istället njuter jag som sjutton av de varma eftermiddagarna och kvällarna och sena nätter. Igår var det 17 grader ute, mitt i natten, då jag matade twinsen. De sov som stockar och jag fick verkligen jobba för att få i dem maten. Jag hörde en ensam koltrast sjunga och vinden tog tag i min sommartunna gardin vid den öppna balkongen. Ögonlocken höll på att ramla ihop, men glad var jag ändå. Över sommaren. Så tro inte att vi albinosar hatar sommaren bara för att vi inte kan vistas ute under dygnets allra varmaste timmar. 😉

Jag älskar sommaren, men det här extremvädret är lite knepigt. Antingen är det superkallt eller supervarmt. Och tro det eller ej, det är precis det som växthuseffekten innebär – inte bara att vi ska få varmare somrar och fler insekter – utan toppar och dalar, varmare och kallare. Det måste ju jämna ut sig nånstans.

Jag är antagligen också den enda som tänker på garn, eller en av få idag. Kanske för att det är tisdag = online stickcafé och kanske för att jag fick ett par härvor på posten. Äntligen kan jag börjar på Monkeysarna jag har funderat på. 😀 

Silkkivilla-garnen är gamla godingar jag plockat fram och nystat, de är ganska tunna garn. Från Naurava lammas/Zitron. Fast det är bara 50 g/härva, så de räcker inte til vuxensockor (om man inte kombinerar).

Garn som måste provas i mönster! Kolláge Sock-a-Licious i turkos (Blue Mist) och rosalila (Heather). Och så det underbaaara Casbah Sock, med kashmirull, merino och lite nylon. Det går till och med att tvätta i maskin, om man vågar följa det de lovar. Handfärgat, så varje härva är unik. Den här färgen heter Amethyst. Det är mjukt, fluffigt, underbart garn. En super-gilla-favorit direkt, i samma fack som Malabrigo Sock.

 Det enda jag behöver nu är mer tid att sticka, men jag har ju hela livet på mig. 😀

2 kommentarer leave one →
  1. vardagsparlor permalink
    7 juni, 2011 05:00

    Tänker nog också på garn och på gardiner. Håller på med en Pippi-tröja åt våran skrållan och tyg till gardiner väntar på att sys.
    Jag kanske int bränner mig så lätt i solen, men jag mår skitdåligt då det är så här varmt. Jag svettas som bara den, så fort jag gör nånting och allt är mycket tyngre. Det är tungt att vara, liksom. Så fast man int ska klaga, gör jag det nog..varför kan det int finnas en medelväg, varför skall det vara antingen eller. Antagligen växthuseffekten då som du säger.
    Härliga garn du har köpt, vackra färger 🙂

    • 7 juni, 2011 09:35

      Åh, pippitröjor är så fina, speciellt handgjorda. Jag har också lite tyg, som jag köpte billigt från Ikea. Det ska bli ett lakan. Men jag har ingen bra plats för min symaskin. 😦 Behöver nåt slags bord. Förr var jag i köket, men vi hade ett annorlunda kök.

      Jag förstår inte, jag mår också illa av värme. Varför är det så? Är det fel på huden när värmen inte kommer ut? 🙂 Lagom är bäst, i det här fallet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: