Blött

Det känns som om dygnen har blivit längre. Jag sover och somnar om. Vaknar och sover. Jag trodde klockan var sju på kvällen, men den var bara tre. Fast det var bra.

Jag åker iväg och shoppar själv och äter en lyxmiddag med latte på en närbelägen krog. Det vill säga: handlar mat för surt förvärvade stålar och äter på McDonald’s. Mmm, de har det godaste kaffet jag vet.

Sambon är inte riktigt klok. Han ska ut och springa i det här paraplyvändande ovädret. Han fick nog inspiration från gårdagens Sthlm maraton, som jag vet att han längtar efter att få springa igen. Karaktärsbyggande, brukar han säga om att springa i regnstorm. Karaväder, säger jag och tar en paj till kaffet.