Härligt trots trots

Ibland känner jag mig som en supermamma. Mamman som klarar allt, har tid att mata två tvillingar samtidigt, göra mat åt sambon när han kommer hem, packa ner en ryggsäck, dra till bibban och leka med stora sonen och låna böcker, åka via affären och handla välling och Nan 1, gå till apoteket och sedan dra hem igen. Slänga stora sonen i badet, leka, skratta och stoja och sedan läsa de nya böckerna.

Det där är faktiskt sant, sånär som på en sak. Jag lagade ingen mat. 😛

William och jag hade riktigt roligt och vi har larvat oss massor ikväll. Det är mycket tack vare att Isaac och Milja sov någorlunda på dan, så jag fick en chans att ta igen mig lite mellan varven. Då blir det glada kvällar! Så rysligt mycket sömn blir det inte, men mer än helgen gav. Jag lyckades också parera Williams prövningar, jag blev inte arg när han försökte lirka till sig godis och stod och petade på de där arma askarna som är utställda lågt nere vid kassan, han lyssnade på mig och lydde! Han gick med på att ta en korg istället för en vagn fast han var väldigt enträgen ett tag. Skönt när saker fungerar, skönt när man känner att saker funkar bara man orkar svara och tillrättavisa, gång på gång. Jag fick också tvätta hans hår och berömde honom, fast han är rädd för det där eviga vattnet i ögonen. Men han kan ju, han vågar ju!

Nu har vi slarvat hem över 20 bilderböcker igen. Jag tänkte jag skulle låna bara 10-12, men det går inte. Det finns för många bra och vi läser ju dem alla. 😀

Inatt hoppas jag att det blir lika fint och månklart som igår. Då glodde månen in i vårt vardagsrum med sin bleka skiva. Jag älskar månen, att se den lysa in på kvällar och nätter. Så gjorde den alltid i mitt barndomshem också.