Lördagspyssel

För tre år sedan hade jag väl knappast trott att jag skulle sitta uppe och vänta på att två barn ska vakna. Inte heller att jag skulle spendera lördagskvällen med alla mina tre barn själv en stund och faktiskt klara av det med bravur. Det är egoboost! Det gick hur bra som helst med storebror, bara inte hela familjen är hemma, utan det är bara han, jag och twinsen. Eller ja, bara och bara. Tack syrran för Bamse-DVD:n, den går varm.

Lite senare sitter Mika och jag med varsin bebblo och tröstar, nöter, trilskas och tröstar. Ett tag grät alla tre barn; W för att han hade drömt mardrömmar, de andra två; vet inte. Sådana gånger prövas både tålamodet och förhållandet. På nåt sätt går det ändå inte. Jag vet inte hur, men det går. Kanske för att twinsen är så otroligt söta. Man kan inte låta bli att älska dem.