Hemma

Vi är hemma! Men jag kan inte påstå att vi har landat än. Det känns rörigt, roligt, svårt, krävande, konstigt och häftigt. Vi är fem i familjen! Först nu blev det konkret. Det är så skönt med egna kläder, jag känner mig så fräsch och ny. William var glad att se mig och han tycker tycker fortfarande att bebisarna är söta. Han skulle också vilja bära dem helt själv och visa dem alla sina leksaker. 🙂 Men det där med att han borde vara tystare, förstår inte alls att man måste vara lite tystare. Alternativt, ignorerar. Tur att det är ganska snälla bebisar, som inte heller bryr sig om så mycket oljud än. Redan efter ett par timmar kom det första ilskattacken och jag hör att han protestgråter. Vi tröstar, pratar och går vidare. 

Fullt i bilen

Redo att åka!

Egna kläder. 🙂

Här uppe bodde vi, på sjuan!

När vi kom ut från sjukhuset idag, hann vi inte mer än utanför huvudentrén, när de första tvillingnyfikna upp: ett par kvinnor dök. De frågade om de fick se lite på bebisarna.

”Åååh, så söta, voi voi, jag har alltid önskat mig tvillingar”, sa den yngre. Sen frågade de vidare om det var killar eller tjejer, medan sambon svettades i vårsolen med att lasta in våra små skatter i baksätet på bilen. Hmm, det blev rätt trångt. Vi funderar på att flytta den ena bebblan till framsätet och koppla ur airbagen, då skulle det dessutom vara lättare för oss att sätta fast Williams bälte, eftersom han sitter i mitten av bilen.

Jag har fått hem ett bokpaket från Adlibris idag. Perfekt! Jag ska läsa för William ikväll, det blir mysigt. ”Fyra hönor och en tupp” har vi redan lånat från bibban, men eftersom han har gillat den så mycket, köpte jag den, så att det blir hans.

Vi var också varit på apoteket en kort sväng och hämtade ut mina värkmediciner, lite babytvål och CuplaStop. Den sista är som Minifom/Cuplaton, för säkerhets skull. Isaac skulle behöva lite hjälp på traven, har jag på känn.

Nu ropas det ”mammaaa, mammaaa” hela tiden och det känns som om det blir svårt att vila den närmaste tiden. Tur att mitt sår har läkt såpass bra.

Dagens bottennapp:

Vi fick brev från magistraten. Hurra, tänkte jag! Äntligen får vi tvillingarnas personnummer! Sen började jag gråta. De hade skrivit helt fel i pappren! De hade angett mitt ex som pappa! Och det stod att jag fortfarande var gift med honom. För böveln, han har inte ens bott i Finland och det är slut sedan sju år tillbaka! Visserligen har vi inget otalt med varann längre, men ändå. Det kändes så otroligt fel, när jag dessutom är allmänt hormonstinn nu. Blä också. Hur är det med William? De har ju rätt farsa åt honom på pappret, hoppas jag?! Imorron ska jag reda upp det här. De hade krånglat redan när vi flyttade från Sverige, de hade ”glömt” William och registrerat det som att han var ensam kvar i Sverige till en början, fast jag fyllt i alla papper på plats och dessutom frågat om det var okej. 😦 En stor BAJSblöja åt magistraten och en GÖRK* också.

 *En görk uttalas görrk och är Williams ord för en rapning.