Stickterapi
Jag har vilat (inte sovit) på hela den här förlossningsgrejen ikväll. Jag vet ju att twinsen måste ut på något sätt, såklart. Ändå hade jag liksom räknat med snitt, eftersom det var så mycket tal om det. Fast jag tidigare skrev att jag hoppas att naturen ställer om saker. Snitt är ju inte heller alltid enkelt eller bra.
Men vem vet, det hinner ju ändras än. Tänk om Bu växer sig jättestor, så jag inte får ut honom? Jag vet att TYKS har låtit folk föda bebisar på 4-5 kilo, utan tvekan från deras sida. Nåt sånt lekande med liv tänker jag inte vara med om, det får de ha klart för sig. Om Bu växer till sig och blir jättestor, tänker jag inte föda vanligt.
Lånad bild på färdigt resultat
Min version i Debbie Bliss Andes, pale rose - på gång
Jag har kopplat bort en stund ikväll och fokusert på nåt roligare än smärta och väntan. Stickning och Ben&Jerrys i form av Phish Food. ^_^
Jag stickar en Baktus-sjal (eller scarf) i det allra mjukaste garn man kan tänka sig; alpacka och silke. Det är som att smeka en kattunge. Mönstret är underbart enkelt och snabbt att sticka. Man kan också variera det i det oändliga.
Man kan t.ex. ta ett självmönstrande garn i klara färger. Få se om det blir fler sjalar!
Regia Flusi färgkarta
Först ska den rosa bli klar. Regia Flusi skulle vara ett bra alternativ med härliga färger.
Fast jag har felberäknat garnåtgången helt. Trodde det skulle gå med en härva, men det blir tre eller fyra för att få rätt längd. 😛 Hoppas jag inte behöver skämmas för att jag hamnar att jag måste gå in till Lankabaari en tredje gång på en kort tid.
Här är förresten en annan länk till Baktus-mönster som inte är på Ravelry och för inspiration.
Dagens förresten: Hur många mormorsrutor får man av ett nystan Novita Raita, plus kantfärg?
Svar: 23 stycken. Nu har jag fäst alla trådar på de rutor jag hitttills gjort. Jee!
Dagens hmm: William var jätteledsen och gnällig i en trekvartöver att han inte fick ”kaaka-boy” i nappflaska idag. Jag fattar inte var han får det ifrån. Välling i flaska får han fortfarande, men inget sött. Jag har själv brottats så länge med problem med tänderna, för att jag fick saft i nappflaska så länge och jag vill inte att det upprepas med sonen.
Bittes blogg 
Bra att koncentrera dig på något positivt, du skall hålla fast vid det. Att sticka är ju så jätte relaxande, tom jag har tagit utt det efter så där 45 års paus (senast i skolans timmar!) och tycker att det är jätteroligt! Oroa dig inte, det blir inte så jättemångmössor och babyn! Vi måste alla försöka aktivt bearbeta William bort från nappflaskor; ni kommer ändå att ha en arme av nappflaskor i köket! Ha en bättre dag i dag.
För det mesta går det bra att sticka, men vissa dagar har man inte lust. Det är dagar då det inte går att sitta ordentligt vare sig i soffa eller på stolar.
Jo, jag vet det, det är mycket flaskor. Fast vällingen är det ingen brådska med, tycker jag.
Hej! Jag måste säga att jag tycker det är jättebra att man kollas så ofta då man väntar tvillingar! Men jag tror int att tvillingar blir så bautastora, i.o.m. att de är två. Det skulle liksom inte rymmas att vara. Då jag väntade för nåt år sen en bebis, fattade hälsovården inte hur stor min bebis var. Jag var lite över tjugo, min utgångsvikt var knappt 51 kg på 163,5 cm så jag var inte in nån ”riskzon” för diabetes. Jag låg på övre kurvan å i vecka 37 uppskattades babyn vara 3,6 kg. Det sades att jag kunde föda när som helst. Inte en sammandragning på hela tiden. I vecka 40 sades det att man inte kunde mäta längre, jag skickades till mödrapoli efter nån dag. Hux lux var babyn ca 4,5 kg!! Fick också veta att man undanhållit att på rådgivningen hade man nog uppmätt till 4,6 kg… Fick tid till kejsarsnitt efter två dagar efter att man bökt å på där nere med knytnäven för att känna om det var möjligt att föda, aj! Ut kom hon då, nästan 4,7 kg med kejsarsnitt eftersom riskerna för mitt liv och hennes var för stora. Bra gick det efter omständigheterna, men den här missen kunde ha varit ödesdiger för oss båda. Jag tappade 1,7 liter blod och var väldigt svag men det var för att babyn var så stor. Måste tillägga att jag återhämtade mig megasnabbt. Jag kunde ha fött vanligt bara hälsovården inte skulle ha blundat bara för att jag inte var i nån riskzon. Jag får rysningar vad som kunde ha hänt om förlossningen satt igång, jag var ju ändå i vecka 40+3. Stort lycka till för er, de har nog bättre koll på er, och det är bra att dom växt så bra. De tar nog hand om er på tycs på ett annat sätt. Det var rådgivningen som gjorde fel i mitt fall, men väl på vcs tog de oss på allvar.
Jag har aldrig gått så långt som vecka 40 och kommer troligen inte att göra det nu heller. Och ja, det är jättebra att de kollar en massa saker, eftersom tvillinggraviditet räknas till en riskgraviditet.
Alltså jag förstår inte hur man kan vara sådär slarvig! Det var ju en jättestor bebis! Jag förstår verkligen att du var svag.
Såg en sån sjal på tisdagen på min systers svärmor. Hon hade gjort den i just ett färgat garn i många nyanser. Men vet du..är lite dålig på engelska mönster, kan både mönster på finska och på svenska, men där går gränsen. Fina sjalar du har gjort. Hoppas du får dig snittad, det sku väl vara allra skönast 🙂
Det här mönstret är extremt enkelt, jag är inte heller så bra på engelska mönster. Bara om det gäller virkning, det är lättare och det finns färre olika sorts maskor.
Jag har inte gjort den där ljusgröna, den är lånad.
Månne du inte får bli snittad om det är det du vill… jag gick på tyks pelkopoli och blev mer eller mindre tillfrågad om hur jag ville göra. Och då hade jag EN st. inte särskilt stor baby och en helt komplikationsfri graviditet… så enda orsaken skulle i så fall ha varit min förlossningsrädsla. Jag valde sen att föda vanligt trots allt, men en tvillinggraviditet anses ju som en riskgraviditet i sig så jag har svårt att tro att de kan tvinga dig om du verkligen inte vill.
Nej, inte utan vidare. Jag måste fråga på Pelkopoli i så fall. Det är skönt när man har ett val, oavsett hur det sedan blir.
Hej! Att sluta med vällingsflaska är inte lätt! Jag hade två stycken vällingsberoende barn som drack välling stup i ett! En dag så tog vällingslagret slut och jag tänkte att nu får det vara nog! Barnen och jag stod länge och tittade in i skåpet på stället där vällingen brukade stå och konstaterade att nu är den slut och vi köper inte mera.
Det var gråt och tandagnisslan och den natten var vi upp och kollade i skåpet flera gånger och båda drog den slutsatsen att vällingen verkligen var slut.
Efter den natten så var avvänjningen över och vi slapp ur träsket!!
Stå på dig angående din förlossning för du känner ju din kropp allra bäst. Hur det än blir så tror jag att det blir bra för du är en modig och stark kvinna och en utmärkt mamma! Kram!
Här har vi en till vällingberoende (inte jag då! 😛 Fast jag gillar faktiskt välling i tallrik själv)! Fast det tycker jag inte är så farligt. Så länge det duger med välling, ska man väl vara glad. Det går säkert att sluta, som du säger, man vi har inte ens försökt, eftersom det är rätt mysigt när han får sin kvällsvälling – och praktiskt.
Tack!
Vilka härliga handarbeten du gör! Och enkelt… fast ändå kan jag inte! Gillar så dina alster! Sen, bara ett råd, om man får ge det… William bort från nappflaskan kvickt! Ni kommar att ha 2 mer eller mindre beroende av nappflaskor och vill knappast ha storebror där krävandes sin andel. Då får han vara stora pojken i st., som klarar sig utan! Kan kanske känna sig viktig; flaska = bebisar, ingen flaska = stooor! 🙂 Fast allt kommer att gå så bra så, omalla painollaan, ellei muuten! 🙂
Vi har försökt påtala det där med att vara ”stor”, men det får helt omvänd effekt = raseriutbrott. Helt klart är det ett bra råd, men jag vet inte vad vi ska ge istället för vällingen på kväll och morgon. Speciellt på morgonen då det antingen blir slagsmål i sängen, alltså vissa mornar freakar han helt och bara ligger och sparkas och slåss för att jag inte står vid hans säng eller för att vi inte hämtar välling direkt. 😦