Hes och sånt
25 januari, 2011
Vad har hänt med min röst? Om jag inte har pratat nåt under dagen (som när jag är hemma) eller suttit tyst på kvällen, blir den hes och går genast upp i falsett. Apjobbigt. Är det nåt segt slem eller trycks hela jag ihop snart? Det har varit såhär nu ett tag. Och det tar lång tid innan det går över.
Dagens lärdom: Själv är bäste dräng. Tyvärr klarar jag inte allt själv just nu.
Dagens ångest: Ska jag verkligen behöva vara hemma mer än ett år till? Hur ska jag orka det med två små när jag har fullt sjå som det är nu? Jag vill göra kaaarrrriääär. Tänk om man bara vägrar att vara mammaledig? Sticker iväg liksom. Det känns väldigt lockande just nu. Varför är man född till kvinna?
4 kommentarer
leave one →
Bittes blogg 
Och jag tycker just nu att ” Va, ska jag BARA va hemma ett år?”
Njuter till 110 % nu då jag är äldre och vet att det e sista gången. Småbarnstiden är unik och jag är oerhört tacksam att jag får uppleva den igen, med alla sinnen!
När äldsta sonen, som nu fyller 19, var liten då ville jag också snabbt på jobb, och jag orkade inte va hemma..sen plötsligt så va han tonåring, å man fatta liksom noll.
Så nu ska jag NJUTA ❤
Du har säkert ett helt annat perspektiv på det hela, än vad jag har. Jag var allämänt bitter igår, och less på dessa samma väggar. Och då ska jag ju inte klaga, twinsen är i magen än och skriker inte, jag vet var jag har dem.
Jag har inget jobb att gå tillbaka till. Jag hade nyss börjat gå i skolan i höstas, då jag fick veta att jag var gravid, det var en total överraskning. Det gick jättebra i skolan och man var taggat att fortsätta. Fast såklart är det roligt – också – att få vara hemma. 🙂 Allt har sina sidor. Eftersom jag haft mycket problem med tics och Tourette genom åren, har det satt sina käppar i hjulet på mitt arbetsliv. Jag har bara haft ett heltidsjobb, men det gick bra. 🙂
Försök fokusera på att ett år är en kort tid om man slår ut det på hela livet. Det är en värdefull tid, försök se det som en förmån. För det är ju det (fast det är tungt mellan varven). ”Allt handlar om inställning” är mitt motto. Då orkar jag.
Jag ska försöka. Vissa dagar går det bara sämre. 😛 Det är jätteskönt att vara hemma, men när alla dagar ser likadana ut förstår man inte att uppskatta det och man behöver komma ut ibland.