Komma ifrån
Det är så otroligt skönt att komma hemifrån, om än för några timmar. Bara andas, köra bil, äta en burgare, sticka med en god vän och prata. Huvudet fylls genast med nya tankar och idéer. Visst är det märkligt.
Annars är allt som vanligt här: Katten dricker julgransvatten, William trotsar vidare i sann treåringsanda, brasan sprakar värmade i spisen och jag sörplar mineralvatten. Det är varmare ute, mindre än -10, hurra! Det lär bli en lugn nyårsafton. Förresten hade jag tänkt göra en krönika, men jag har inte med mig min bärbara hårddisk där alla bilder finns (i nån flyttlåda fortfarande…) så det måste vänta.
Dagens skämt: Jag lyssnade på Radio X3M, där det bland annat handlade om att ingen blir lycklig av pengar. Vilket skämt. Såklart kan man inte köpa lycka, men om man hade en större mängd pengar, skulle det innebära att man slapp tänka på boende- och jobbkostnader, att man kunde få hjälp i hushållet, mat hemkört och t.ex. alltid färsk frukt, inte bekymra sig över var och hur man ska bo, inte tänka på om vagnen ryms i hissen där man vill bo. Ja, jag kan komma på tusen saker. Så säg inte att pengar inte spelar roll – det gör det. Sedan finns det väl en gräns för om man skulle bli mer lycklig eller inte, om man var superrik och spenderade mer och mer hela tiden. Det tror jag inte man skulle bli.
Ja, att koma in och fram med tvilling-/syskonvagn är inte det lättaste MEN folk hjälper till mycket tycker jag, mer än när man kommer med enkelvagn. Vi har problem komma in till mina föräldrar, deras hus är gammalt och lite lite smalare än på nyare hus och därför måste vi vika ihop vagnen för att få in den. Tellushallen slipper vi inte heller in i, men det går om man tar bort bakhjulen… Det gäller att trixa och fixa. Eller hållas sej hemma 🙂 Hoppas ni får en skön Öterbottensemester!
Jag blir lycklig av att se en bild på gulle-frassen!
Hmm, annars tror jag nog att det känns ”bättre” att gråta i en sprillans ny Mercedes än i en gammal rostig Lada…
”Lille” frassen ville mest vara för sig själv den här gången. Det kan jag förstå! Han sov dock intill vår säng, han drog ut sig och blev jääättelång. ”Lång katt är lång”, sa William och det tyckte jag var roligt.
Det känns bra att komma hemifrån för någon timme, alltid lika mysigt att komma hem igen också! Man behöver se något annat än de välbekanta fyra väggarna för en liten stund för att kunna uppskatta dem senare… Gott Nytt År! 🙂
Ja, visst är det så!