Hoppa till innehåll

Lägenhet och sängar

11 november, 2010

Idag har vi, sambon och jag, varit och sett på en lägenhet – igen. Det är svårt att få alla bitar att hamna på rätt plats: läge, typ av bostad, hiss (om det är höghus), pris, lekplats, någorlunda vettig utsikt (inte som på ett ställe, där det enda man såg från fönstret i vardagsrummet var en bergvägg, 50 cm från huset), rum åt de kommande barnen och så vidare, och så vidare.

Det vore king med radhus, men de flesta som vi har råd med ligger i såna områden som inte alls är trevliga eller låååångt från stan. Visserligen måste vi skaffa bil, men vi vill inte flytta hur långt som helst heller. Ibland vill jag bara springa min väg och låtsas att jag är ett barn igen. Inte behöva ta ansvar för nåt hus, bara kunna flytta dit och sen klagar jag på allt som är fel. 😛

Och jag tycker mäklarna överdriver så mycket. ”Titta, vilket stort kök!”. Yeah, right. Vi har större kök redan nu. ”Visst ÄR det ett underbart område, det säger jag inte för att jag säljer, jag tycker verkligen det.” Men kom igen, vi vet väl att du säljer. Så jag faller inte som nån fura, fast vi hittade en rätt bra bostad denna gång. Du hittar alltid fel, säger sambon. Javisst, säger jag, men om jag är ensam med barnen (alla tre, jeez, det blir rörigt) vill jag kunna komma ut, helst med vagnen, jag måste kunna klara mig själv ibland. Och jag är verkligen kritisk, men det är bra att vara det. Bättre innan än efteråt. 

Vårt ingen-blöja-på-sonen-på-natten går inte bra. Icke! Nu har jag kissat ner hela madrassen igen, för andra gången. Vi får köpa en ny madrass. Suck. Jag vet ju att det inte är hans fel och vi försöker att inte skylla på honom eller säga nåt dumt, han kan ju inte hjälpa det. Tyvärr är det svårt att behålla det där sanset klockan halv fyra på natten när han gråter och sängen är genomblöt och jag sover dåligt. Stackars barn. Stackars säng.

Annons
4 kommentarer leave one →
  1. Pia permalink
    11 november, 2010 07:53

    sova hela natten torr-projektet har också vi på G just nu och äntligen börjar det ge resultat. Mitt tips för att minimera jobb med våta madrasser : Madrass, ovanpå ett lakan, sen en stor bit plastad frotté (finns att köpa som metervara på tygaffär, ibland har jysk också haft stora bitar till salu) ett gammalt täcke eller nåt annat med bra sugkapacitet, och ett lakan över hela härligheten. Sen när ,inte om 🙂 det söta barnet kissar ner sig på natten, så drar man bort de översta lagren och vips har man en sovbar säng. Dethär systemet har funkat ypperligt för mig för jag hinner nästan inte vakna på den tid det tar att dra bort de våta lakanen… och barnet får fortsätta sova nästan med detsamma.
    Stort grattis annars till graviditeten, du lär inte bli utan att göra i första taget 🙂

    • 11 november, 2010 10:33

      Tack för tipset. Jag har en bit frottéplast, men den ligger i vår säng, för att undvika olika ”eritteet” där. W börjar alltid kräkas när han ligger i vår säng och jag prioriterar vår madrass. Vet att det finns frottéplast, men har inte varit på nån tygaffär eller sett det där. Ska finnas på Prisma också i form av nå dukaktigt, men glömmer sånt de gånger jag storhandlar. Jotack och tack, det lär bli full rulle!!

  2. SivÖ permalink
    12 november, 2010 12:28

    Det är sannerligen inte lätt att hitta en bostad som ”duger”. Vi skulle aldrig, aldrig flytta mer än nån kilometer från centrum. Nå, här sitter vi nu 8 km från torget, nästan i Raisio. Men vi ville bo i radhus, och hade inte råd med något närmare stan än så här. Och vi trivs utomordentligt bra, även om jag ännu fem år efter flytten kan sakna möjligheten att promenera längs ån eller gå på bio eller i butiker utan att behöva åka buss/bil… Men å andra sidan har vi mindre än 50 meter till skogen, och här är tyst och lugnt.

    • 13 november, 2010 08:07

      8 kilometer är ju inte långt alls! Men det känns så när man har bott i stan. På landet skulle man ha resonerat annorlunda. Jag förstår att du saknar promenaderna här i stan. Å andra sidan har allt sitt pris. Här är det aldrig lugnt – eller mörkt. Jag kan ibland sakna såna saker som att se månljuset strömma in genom fönstret (vi har mest hus här runt, så månen syns sällan) eller att se stjärnor och natthimmel. Man saknar alltid det man inte har.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: