Skip to content

Tänder

13 oktober, 2011

Det blev en ganska lång dag. Plötsligt upptäckte jag varför Milja dreglar som en tok och är så ledsen. Hon får ju tänder! En i alla fall. Sur som en citron var hon. Det är svårt att vara liten och tala om vad som är fel – det är ju inte alltid bara tänder.

Inte en enda minut sov de samtidigt idag. Suck, det brukar inte vara så illa. När jag satt på toan hörde jag ett klonks och jag visste att Milja var nära de där glasdörrarna igen och hon blev ledsen. Men just då kunde jag inte stiga upp!

Senare somnade en av den äntligen och då bajsade den andra. Och grät så fort jag lämnade rummet. Det är svårt att få en att sova när den andra håller låda. Håh hå. Ibland kommer det såna där dagar.

William kom hem och var också lite ledsen. Han ville att vi skulle komma till hans rum och leka GENAST, men jag hade verkligen inte lust med det. Det bästa hade varit att faktiskt gå dit en stund, men jag pallade bara inte! Nej, inte den här gången. Till slut kom vi överens om att se på Mumin tillsammans.

Muminmamman städar ju bara hela tiden och gör mat. När gör hon nåt som är kul, frågade jag William. Halvt på allvar, halvt på skämt, när intromusiken rullade.
– Hon sätter täcket runt Mumin, det är roligt! svarade W, när han såg Muminmamman bädda in Mumintrollet.
– Men det är inte kul!
– Joho, det är det visst!

Okej, fine, det är jättekul. Sen skulle vi lägga oss och läsa bok och han blev helt förstöööörd över att underlakanet i sängen är brunt!
– Men mamma, jag tycker inte om brunt!
sa han gråtfärdig och jag förklarade det där om vällingen. Det är sannerligen inte lätt att vara liten!

Eller stor. Jag tänker mycket på hur det blir när de blir stora och det är långt dit. Det är mycket man ska orka och fixa före det. Mina vänner som har vuxna barn, försöker förklara åt mig att jag ska njuta av den här tiden, för sen behövs man inte alls. Men hur ska man göra det när tre ungar skriker? Det är inte njuta. Jag förstår att de menar väl, tro mig, jag försöker verkligen njuta och tycker att jag gör det ganska bra – för det mesta. Men kom hit och natta tre barn, om och om igen, så märker ni att det inte alltid är så superlätt det heller.

Jag skulle sätta på ungarna tjockare kläder idag. Det blev kanske lite overkill. ^^

Annonser
One Comment leave one →
  1. 14 oktober, 2011 02:50

    Det är klart att man måste få vara arg, uppgiven och ledsen också. Det är ju jag med.
    Men det hindrar ju inte att man njuter däremellan. Vilket jag också gör.
    För det är ju precis som Alfons farmor sa, på julen, då Alfons och pappa hade tråkigt när julen tog slut
    ” Det är bara bra att ni har tråkigt. För om ni inte har tråkigt, så vet ni inte när det roliga kommer sen”
    Om man inte är arg, ledsen och uppgiven mellan varven, då fattar man ju inte heller hur bra man har det de där bra stunderna 🙂
    Och jag tycker nog att det verkar som om du skulle njuta du med!
    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: