Hoppa till innehåll

1 oktober, 2011
tags:

Efter idag börjar jag tvivla på att jag klarar av att vara mamma åt tre. Eller mamma alls för den delen. Fan jävla skitlördagar som bara påminner om att andra kan gå ut eller ha ledigt och göra något annat än skura, tvätta, puréa, trösta och alltALLT! Jag kan inte vara mamma, rörmokare, byggnadsarbetare, jobba, fixa, göra mat. Jag kan inte! 😦  Jag vill inte höra nåt skit om att det blir bättre om fem år eller sju år för då orkar jag inte! Va fan hjälper det mig nu?! Jag är sur, ledsen och besviken och mest ledsen för att jag vill bort, bort. Men vart ska man gå? Vart går man då man har fotbojor?

Då skulle man ju bara sakna sina barn och bli ännu mer sur på sig själv. Ungarna, som jag inte är värd att ha.

Ni får se på lite bilder och fantisera ihop nån idyllisk bild av verkligheten istället. Jag ska fortsätta tvätta kläder, damma, plocka, vika, ticsa och implodera lite och skrika inåt.

Jennifer Terran – Halleluja

Ja halleluja. I tvättstugan är en av två centrifuger trasiga, torkrummet blåser bara kall luft, torktumlarens lucka är trasig och man undrar om det här är dolda kameran eller nåt.

— lite senare —

Jag upptäcker att jag har glömt att ta min medicin – igen. Det är för rörigt på mornarna, fast jag borde minnas. Och jag låter verkligen som ett psykfall när jag säger att jag glömt medicinen – haha! Nu förstår jag varför ticsen blev så många och varför jag är spänd som en fiolfjäder. Dumma medicin, jag vill inte ha den över huvud taget! Men min kropp, eller hjärnan, vill annorlunda. Blä, det finns inte utrymme för Tourette, när man ska vara en frontfigur.

Note: Tics beror på att det går för ut för många impuilser till musklerna, eller fel signaler, vilket gör att man spänner dem ofta, rycker och blinkar. Eller vad det nu är för konstiga spasmer man har för sig. Den här är väldigt beskrivande, hahaha:

Annonser
10 kommentarer leave one →
  1. Mamafive permalink
    1 oktober, 2011 05:29

    Voi kakka sun fiilareita!! En edes lähde lohduttamaan koska joskus niitä ei halua kuulla ja luulen että nyt et halua niitä kuulla!!!
    Mutta jotain nyt kuitenkin….. Toi on niin tuttu fiilis… Ja jos nyt yhtään lohduttaa niin meitä äitejä jotka kokee noita tunteita on mooooontaaa!!!
    Ja mä en kyllä vahvista tota että kyllä se helpottaa parin vuoden päästä niin nouuuuupppp…. Ei helpota!! Ne ongelmat ja hoito tavat vaan muuttuu!!
    Vaikka mun vanhemmat lapset on jo yli 10vee niin eipä sitä omaa aikaa oo yhtään enempää…. Nyt illat menee harrastuksiin kuskaamiseen… Ja joo,sekin on mun oma valinta. Että tytöt saa mahdollisuuden harrastaa ja mä en…..
    Mutta mun mielestä life sucks joskus ja niin sen pitääkin että se huominen on taas jonkin verran mukavampi!!!!
    Jaksamista kakkapäiviin ja jaksamista niihin päiviin jolloin se kakka pysyy vaipoissa eikä mielialassa 🙂

    • 1 oktober, 2011 05:34

      Tack! Det är bra att du skriver åt mig i alla fall! Ibland måste det väl komma tårar, men det är inte roligt. Jag känner det som att jag håller på att bli knäpp. Det är bara att bryta ihop och gå vidare!
      Att köra runt sina barn räcker också gott och väl som tålamodsprövning, amen!

  2. 1 oktober, 2011 06:23

    Tänk om du och jag skulle ha kunnat ha kafferep tillsammans idag. 🙂

    • 1 oktober, 2011 06:40

      Det hade varit perfekt! 😀 Blir det nån bloggala i år? Det vore skoj att ses, med eller utan barn!

  3. 1 oktober, 2011 06:30

    Man behöver kackadagar för att kunna uppskatta de dagar som är helt underbara.
    För skulle alla dagar gå som på räls så skulle de bra dagarna bli dåliga de med

    Och du är en fantastisk mamma, så det så

    Stor kram!

    • 1 oktober, 2011 06:46

      Jag lyckas inte kommentera i din blogg?! 😦
      Skriver här istället.

      Finfin bild på dig, den där översta. 😀 SuperMom!

      Den där låten du hade i förra inlägget lyssnas mycket på hos mig med. Men jag hade inte sett viden. Vilken vrålsnygg BMW (tror jag iaf) i början!

  4. 1 oktober, 2011 06:44

    Oj oj, låter som en riktigt usel dag… Skickar en kram åt dig som du kan plocka fram när du bäst behöver den ❤

    • 1 oktober, 2011 06:45

      Tack Mikka, det har lugnat ner sig nu. Men kramar är alltid bra! Huuu dessa dagar som bara ramlar över en ibland. Man vill bara ga och dzööm se!

  5. 2 oktober, 2011 07:59

    Ibland har man sina dåliga dagar..men vad nöjd man är då det kommer bra dagar däremellan. Jag är också helt hopplös med min morgonmedicin, nu när jag läser detta är jag helt hundra på att jag har glömt min idag.

    • 2 oktober, 2011 08:04

      Jag har en dosett – som inte ens alla pensionärer har! 😀 Den har jag haft sedan 15 år tillbaka, då jag hade ännu fler piller. Bort med dem bara, säger jag! Men det går inte så lätt, tydligen. Jag vill, men det går inte. Och man känner ju sig lite usel när man skyller ”på medicinen”, men faktum är att den behövs. 😦

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: