Kultur, yeah. My. A.

William och jag hade tänkt gå en sväng in till stan för att spana in Konstens Natt. Hah, det blev inte mycket av den resan. Det visade sig vara en konst i sig att få en parkeringsplats! Vanligtvis skulle jag kanske ha åkt buss, men vi skulle inte stanna länge och jag visste inte hur ofta/sällan bussarna går sent på kvällen. William var trött redan innan, så jag tänkte att det kanske går att ställa bilen en bit bort. Och det var massor med folk i stan, rödljus hela tiden, folk som skulle över, två bilar kom fram i taget… uuurk, öööörk, gööörk!

Jovars, om ”en bit bort” betyder flera kilometer, hade vi nog fått plats. Och om den där mannen med kanoterna på taket hade gett oss platsen vi väntade på.

– Din dumma korv, det där var vår plats! sa jag åt W som satt intill mig (han sitter i framsätet i sin stol). Sen ville jag peka finger och tuta åt mannen som kilade sig in på p-platsen vi väntade på. Istället sa jag: (försöker vara gott exempel)

– Vi tar en annan plats. Jag tänker inte vara nån dum korv.

Efter cirka trekvarts snurrande fick vi nog. Vi hittade en annan plats, men när vi kommit in dit, kunde jag inte öppna dörrarna. Suck.

William sa:

– Mamma, jag vill hem, jag orkar inte lyssna på det där motorsurret.

Så vi åkte hem. Hah, knaaapra dig Åbo stad och ha dina dumma kulturarrangemang. Vi gick till en park, fotade blommor och lekte en stund. Vi fick i alla fall se en strålande regnbåge och lite folk på stan. Och ett litet biläventyr.

Är det här verkligen äpplen? De såg små och annorlunda ut. Plommon?

En.. öh. En snygg blomma!

Ett överraskande regn gav ett fint ljus i stan.

En önskan: Fler såna här (lagliga!) snygga graffitiväggar!

.. och ett par byxor?! Ja, det här är senaste mode hos bland annat Only. Hurra, säger jag och sparar 85 euro genom att gå till garderoben och ta fram mina gamla, som ser ut nästan exakt som dessa. Och de går faktiskt på mig också.