En alldeles bra dag

Det är svalt i vardagsrummet när jag tassar in. Vädringsluckan har stått öppen hela natten, så den härliga nattluften har tagit ner temperaturen, som annars brukar ligga på över 23 grader i det här rummet. Skönt, så skönt!

Tvillingarna är glada, det är lugnt här hemma för stunden. Ibland brukar vi gosa länge i stora sängen, men idag flyttar jag dem till vardagsrummet tidigare. De jollrar och sparkar en lång stund, men sen kommer de på att de måste gosa ner sig bland sina trasor. Mysiga små ungar, vad ska ni bli, när ni blir stora? Vad kommer ni att ha för drömmar och förhoppningar? Kommer jag att klara av att vara en mamma – en förebild – till tre barn som är så nära varandra i ålder? Jag hoppas jag växer in i rollen mer och mer, varje dag.

Solen tittar fram bakom ludna, dunkla moln. Det kommer att bli en fin dag idag. En alldeles perfekt onsdag, har jag på känn.

Förresten märkte jag att kameran hade nollställt räknaren på bilderna igen. Jag har tagit över 10.000 bilder på ett och ett halvt år. Jag är rädd för att slita ut min systemkamera! Å andra sidan är det som med tiden: det bästa sättet att spara, är att använda den.

PS. Jag undrar om det är nån lag på att båda ungarna börjar skrika när man har handen i toastolen och skrubbar som bäst. Eller när man håller på med låsolja. DS