Knepigare

Nehepp. Det blir inte mycket bloggande när antingen Milja eller Isaac håller låda till halv ett på natten. Det är jobbigt när inget hjälper, när man bär och vyssjar och lullar, men ändå är de bara gråt. Ikväll och igår är det Milja som är mest ledsen. Jag har i alla fall nystat upp en härva garn som jag aldrig trodde skulle fixa sig. Men, tänkte jag, om man nystar lite i taget, så blir det ju färre trådar hela tiden. Som i livet. Man löser det man ska, lite i taget, så går det framåt. Och jag hann nästan sticka två varv idag – och duscha och fläta håret!

Långsamt leder också någonstans.