Arla stund med Yle och snö

♥ Långhelg ♥

Vi har distansarbete i skolan, med andra ord: jobba hemifrån. Skönt att inte behöva gå ut i kylan tidigt. Efter att jag numera vaknar med vad- eller fotkramp varje morgon, är det skönt att ligga kvar lite längre. Ett par gånger har jag sträckt på mig som vanligt… och sen kommit på att jag får kramp efter ca två sekunder. Ajaj! Vatten och multivitamin Gravid hjälper, som tur. 🙂

Jag kan inte sova mer, sitter uppe och lyssnar på X3m:s Vaken. De pratar om hur rolig Pajkvinnan är igen. Hon vann ju pris i onsdags för Roligaste blogg. Jag tyckte faktiskt hon var rolig, jag flinade åt hennes eskapader på galan. Fast personligen skulle jag inte skryta så mycket om att hamna i fyllecell eller använda ordet v*ttu så ofta. Men det är ju jag det. Jag är för gammal, tantig och tråkig för att förstå sånt där? Ääh, så kan det inte vara! Jag har ju kämpat mig fram till denna ålder, jag är stolt! 8)

Sonen har självständighetsfest på dagis. Klädsel: Fint. Han ville inte klä sig fint (vilket barn vill det?) i morse. När jag satte på honom skjorta och tröja skämdes jag över att jag hade glömt att stryka hans skjorta. ;_; Där brukar min smärtgräns för strykande gå – vid skjortor och där det syns bra. Å andra sidan är han ju bara ett barn, som leker och busar, då är det inte lika viktigt.

Andra bloggare har skrivit en del om julkalendrar, jag tänkte också nämna det. William älskar sina kalendrar. Han har tre stycken, två gratisexemplar som vi har fått och sen FST:s kalender som fammo införskaffat. Det bästa W vet, är att leta fram dagens siffra. Han är inte lika intresserad av vad som finns bakom luckan. 😀

Sen är det ju ett känt faktum att han älskar alla siffror och bokstäver. Jag hoppas att intresset består, fast massor av saker hinner ändras med åren. Just nu ser det bra ut, han vill bygga tågbanor som ska likna siffror, han står på ett ben och säger: ”Mamma sii, jag har en eitto!”. Jag svarade: Om du står ned med båda beine får du en elva. Undrar om dagis kommer att fatta vad han pratar om. 😀

Sonen har också utvecklat ett stort intresse för matlagning, vilket förvånar och gläder mig. Han vill kocka och baka tillsammans med mig, vilket jag inte alltid är så bra på att handskas med. Igår ville han ta ut en form ur ugnen. Det borde ju gå bra, eftersom han hade en grillvante på, tyckte han. Hmm! Det är kanske bäst att han håller sig till att koka sina små bokstäver och muggar.

Nu fortsätter snön att singla ner och jag är glad! Inte bara för snön, utan för att det är skatteåterbäring idag. Yay! Visserligen får jag en synnerligen blygsam summa, men det är ju alltid nåt. Och jag är så glad att snön stannar! Det här är riktig vinter. ♥