En mat- och sovstund

Sovrekord! Igår noterade vi den sista matningen till klockan 22. Visserligen var Milja vaken ett par timmar till, men till slut somnade hon också. I morse väcktes jag av deras nojsanden 07.20. Och då var de inte ens ledsna, de började vakna. Halleluja! Jag hade aldrig i min vildaste fantasi vågat vänta mig det. Istället var det William som höll oss vaken tre gånger, då han grät och inte ville sova i sitt rum. Men han somnade om, efter att nån av oss gått dit och tröstat honom. Och så stolt han var då han berättade att han sovit hela natten i sin egen säng!

Twinsen verkar vila upp sig medan W är på dagis. Här är det slow living som gäller. Efter morgonmaten somnade tvillingarna om lite till. Jag hann äta frukost och vila ett tag till. Vilken lyx. Men åh va svårt det är att låta bli att krama och peta på de söta barnen när de sover. Jag förstår att William inte vill lämna dem ifred. 😉

Sen sov Milja vidare, antagligen för att hon var så trött och inte fick ro igår. Jag tog Isaac med mig till köket.

Vi fick en liten kaffestund på tumis. Städa, plocka med disken. Det är ju så mycket roligare nu när man ser nåt! Isaac sitter lite bättre än Milja i matstol, men bara en stund. Båda har en tendens att ramla åt sidan eller framåt ännu. ^_^

Och så kokade vi batat förstås (det blev lite fusk igår och vi råkade hoppa om det i röran). Idag var det många sura miner, men några skedar gick in och verkar funka.

Puss mamma! Det är kuuul i köket!

Killen blev så trött att han somnade, medan jag matade Milja. Jag har inte riktigt fått rutin på det här med att mata samtidigt, när det gäller riktig mat ännu. De kan ju dessutom inte sitta själva och vi måste ha en matstol till. Men det går framåt, trots lite sura miner och tillhörande sedvanliga kväljningar. Det var inte bara ledsna miner.

– Batat på fat smakar inte undulat, det är er första riktiga mat, skojade jag och Isaac började skratta. 😉

När Isaac somnade stannade vi tjejer i köket en stund och städade efter matningen. Det är märkligt hur lite mat det behövs och på hur många ställen det kan hamna, trots att det är så lite. 😉

Sen bloggade vi lite tillsammans, tills Milja tyckte att det fick räcka med sjal för idag.

Augusti började på bästa möjliga sätt.